Så fungerar kärnkraft

Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle.

Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol, olja eller biobränslen. Vatten hettas upp och bildar ånga, som i sin tur driver en turbin. På turbinaxeln sitter en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. 

Uranbränslet är mycket energirikt. Genom att klyva uranatomer i reaktorn frigörs värme som används för att värma upp vatten. Tekniken för att ta tillvara energin för elproduktion skiljer sig åt mellan kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktorer. 

Av Sveriges totalt tio reaktorer i drift är sju kokvattenreaktorer och tre tryckvattenreaktorer. Vi driver fyra kokvattenreaktorer - Forsmarks samtliga tre reaktorer samt Ringhals 1. Våra tryckvattenreaktorer är Ringhals 2, 3 och 4.

Det är inte allt uran som duger till kärnbränsle i en kärnreaktor. Naturligt uran är en blandning av flera olika isotoper, främsta uran-238, men ochså ungefär 0,7% uran-235. Det är bara uran-235 som går lätt att klyva och kan ge en kedjereaktion. därför måste man på konstgjord väg öka halten av uran-235 för att uranet ska kuna användas till kärnbränsle. Man säger att man anrikar uranet. I ett kärnkraftverk måste halten av U-235 vara minst 3 procent. i en atombomb krävs det runt 80 procent.

I radioaktiva ämnen är atomkärnorna i obalans. Men istabila atomkärnor kommer alltid i balans. Ett radioaktiv amne kan också falla sönder genom att skicka ut en alfapartikel- två protoner två neutroner (en heliumkräna).  När atomkränan fallit sönder har den oftast kvar lite överskottsenergi som atomen skickat iväg form av gammstrålning. Männsikan har strålning i sig.ett atomslag som man använder i ett kärnkraftverk heter uran. uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Aktiniderna är en serie atomslag som är lika på något sätt. Uran är en metall och de har U som atomnamn,uran är ett fast ämne. Uran kan skada människan. När strålning passerar en cell överförs energi till dess olika molekyler. En cell består till största delen av vatten varför de flesta molekyler som joniseras är vattenmolekyler och deras sönderfall leder till att hydroxylradikaler och väteatomer bildas. Dessa så kallade fria radikaler är oerhört reaktiva och kan via kemiska reaktioner skada den mest kritiska molekylen i cellen, DNA. Strålningen verkar också direkt på DNA genom att jonisera själva DNA-molekylen. Man får i sig strålning via mat ,vatten,luft och solljus
strålingen skadar människornas DNA. Om en människa oftast uttsätts av strålning eller en större dos, riskerar man att få hudcanser längre fram i tiden. alla stråldoser kan öka sannolikheterna för senare skador. efterefekten påverkas av hur stor dos man har fått i sig. Man får i sig strålning om man står för nära en strålningkälla.


                                                                           OLIKA FORMER AV STRÅLNING:

                                                                           Alfastrålning!
Alfastrålning är inte så farlig, man kan skydda sig mot det med te,x:papper. fast den kan vara farlig om den kommer in i kroppen tex genom andningen. alfastrålning är när atomkärnan sönderfaller och strålning som skickas ut består av en liten del från kärnan. kärnan förändras av sönderfallet så att ämnet blir ett annat grundämne.En alfastrålning kan skada en männsika. Här är en bild på enskadat människa:




                                                                                              

                                                                                     Radioaktivitet!
När en atomkärna förändras skickar den iväg strålning. Stråle heter radius på latin. Ämnen där atomkärnorna är aktiva och skickar iväg strålar som kallas för radioaktiva ämnen. en atomkärna som kan sönderfalla är instabil medan vanliga kärnor som inte sönderfaller är stabila.

                                                                                       Betastrålning!
                                                     

betastrålning är en typ av joniserande strålning bestående av betapartiklar, som uppstår vid radioaktivitet. Det är en form av partikelstrålning. Eftersom elektronerna växelverkar med andra laddade partiklar via elektromagnetisk växelverkan, är de lätta att stoppa.
                                                                                             Faror!

Betapartiklar med en energi på 2 MeV (elektronvolt) har en räckvidd på ungefär en centimeter i kroppen och 10 meter i luft. många betapartiklar kan orsaka cancer eller vara dödande. Betastrålning kan enkelt skärmas med plåt eller glasrutor, men för gammastrålningen som bildas i samband med betasönderfall behövs det tyngre avskärmning.

Betapartiklar i kontrollerad form används inom sjukvård, bland annat för att behandla vissa cancerformer.

                                                                                       Gammastrålning!


Gammastrålning är den mest genomträngande formen av strålar som förekommer i samband med radioaktivitet.